Jag har gjort det här så pass länge så jag räknar inte med så mycket längre. Men jag hoppas ju att det fortsätter på samma spår, som under hösten. Helt klart! Skillnaden den här gången är väl främst att jag är själv så det blir ju lättare att vara effektiv när inte hälften av tiden går till någon form av administration.

På Kafé Java mitt emot Vasagrillen i Göteborg stövlar Anton Kristiansson in med sin apostlahäst samt medmusikant Niklas von Arnold. Anton i djupt uringad t-tröja och svart dunjacka – tankarna på något helt annat. Det är spelning på Jazzhuset i kväll och bara en timma kvar till soundcheck. Vi förstår men uppskattar ändå att han ställer upp på en fika.

Niklas Von Arnold

Det är klart att hösten 2009 blev något nytt för Anton Kristiansson – han är ju själv den här gången. Jag minns en spelning från 2006 med ett band som hette The Ninjas, Antons gamla band. Som ny i stan var detta mitt första intryck av ett ungdomligt Göteborg och till en liten besvikelse men även förståelse förkunna Anton med lite nostalgi i blicken att hans gamla (cirka tio man starka) The Ninjas inte finns längre. Det var inte hållbart i längden och tro jägarn att han är nöjd nu när soloprojektet går så bra. Samplingen av Broder Daniels I’ll be gone med lyrik i rapform av en göteborgare är egentligen ett projekt dömt att misslyckas. Det blev precis tvärt om.

Jag har väl lyssnat på pop vid sidan av hiphop väldigt länge. Tanken att kombinera detta fanns redan långt innan jag samplade Broder Daniel och det fanns egentligen tre låtar klara redan innan dess. Det började med att bara körde vers över I’ll be gone och sen la vi upp det på YouTube som en kul grej, som någon slags preview. Och sedan växte det sig så mycket större än vad vi trodde.

Låten handlar om att komma från Göteborg. Hatar du stan så mycket?

Nej, alltså Lilla London (red. anm. Titeln på Antons låt där han samplat I’ll be gone) är ett avtryck av en känsla,  precis som alla känslor som kommer och går. Det finns ju dagar då det är fantastiskt att bo i Göteborg, och det finns dagar då det är skit att bo i Göteborg. Hade jag verkligen hatat stan så jävla mycket hade jag nog flyttat härifrån ganska omgående.

Vilken är den absolut sämsta musiktrenden just nu?

Den här jävla världsmusiken. Alla panflöjter och afrikanska trummor, det är värre än auto-tune. Jag har väldigt svårt för världsmusik och folkmusik och hela den grejen… eller auto-tune är fan värst ändå faktiskt.

Anton Kristiansson

Klockan börja närma sig halv fem på Kafe Java och Antons kompis (kan ha varit Maja Milner från Makthaverskan) kommer förbi för en kopp Mollberg – vilket jävla kaffe! Dags att runda av. Ridå.

Foto: Ludvig Helin